Efter att det har varit hur deppigt som helst (inte bara vi utan även vädret) så vaknade vi idag med lite roligare tankar om framtiden. Cesar kommer alltid att vara vår förste lille gubbe som vi haft tillsammans och vi saknar honom hela tiden. Vi ser honom i varje skogsdunge och i varje liten vattenpöl och vi ler när vi tänker på hur galen han egentligen var  . Det kommer att ta tid men life must go on...Vill tacka för alla fina hälsningar vi fått!!!!

Cesar var med oss i tankarna...

 Vi sov länge idag och ingen hade lust att kliva upp, undrar hur det ska gå om 2 dagar...när vi äntligen kommit på fötter så drog vi iväg på en liten utflykt som vi alltid annars brukat göra. Härligt att komma ut, verkligen!

Vi tog med fika och vi lät hundarna rejsa som bara de kan. Ramos fick komma ut ensam och då passade vi på att låta honom springa i en budföring...gissa om han njöt!

Ramos springer med glädje...

Sedan var han bara hur galen som helst

Skönt att ha en hoffe somkan börja jobba igen....

Småplupparna de hade spel hela tiden. Typen han polimasar i vanlig ordning men ibland så vaknar det till en blixt i den hunden och då får Hero en liten kamp:)

Ja de hade det verkligen roligt idag...

Vi avslutade det hela med att matten o hussen tog en kopp kaffe med ett rosa hav som utsikt!

Vackert och stilla...

Ramos och jag gick en några kilometer på en skogsväg och oj vad de hade avverkat...det kan inte bara ha varit Dagmar det här...hjälp vad man kände sig liten!

*** Jag vill ha skogen kvar***

  Ses en annan dag:))))